Johdanto
Analysera vilka faktorer som hotade stabiliteten i det finländska samhället under de två årtiondena efter inbördeskriget 1918 och vilka omständigheter som å sin sida främjade en fredlig utveckling.

16 / 20 p.1.s
18 p.va [Svaret börjar]

Under början av 1900-talet tog förryskningen fart när det ingick i Nikolai den andras intressen att binda den autonoma riksdelen Finland närmare kejsardömet p.g.a. händelseförloppet i Europa och speciellt det Tyska rikets enande.

Speciellt oroade han sig över de baltiska områdenas lojalitet var balttyska släkter hade betydande roll, och kejsaren oroade sig att demöjligen kunde tänka sig vända sina vapen mot Ryssland ifal Ryssland och tyskland hamnade i ett krig.

Allianspolitiken som Otto von Bissmarc utövade på den europeiska kontinenten skapade oro i Ryska kejsarens hov och detta var den vesäntligaste orsakerna till att Finland bestämdes för att bindas närmare Finland.

Ote
Till finlands första president väljs K.J Ståhlberg. Han börjar målmedvetet leka det djupa såret från inbördeskriget med sin försoningspolitik. Alla var inte helt övertygade om hans linde, och bland borgarna fanns ett brett motstånd för försoningspolitiken.

En annan fråga som också börjades åtgärdas var språkfrågan. Under inbördeskriget hade Åland försökt söka sig närmare Sverige och hoppades bli en del av det svenska riket. I samband med det väcktes åtal i vissa kretsar i österbotten om att de också skulle anslutas till Sverige.

Den stora majoriteten av finlandssvenskarkan kom dock att motsätta sig detta och slöt sig på Finlands sida i frågan.

Man lyckades skickligt hålla Ålandsfrågan, som skandalen kom att börja senare kallas, från Versaillesfredens förhandlingar, och när Finland i början av 1920-talet anslöt sin till Nationernas Förbund NF, löste de frågan till Finlands fördel, och Sverige accepterade motvilligt överenskommelserna.

I Ståhlbergs försoningspolitik ingick flera saker. Ståhlberg gjorde ett slut på de föda fånglägren och gav de röda fångarna tillbaka sin frihet som de tappat under första åren efter inbördeskriget.

Rösträtt fick de ingen i början av sekelskiftet 1920. Ståhlberg hade tidigare själv åkt till Ryssland, som höll på att falla till Boljevikerna

sakta men säkert, och frågat Lenin själv ifall Finland fick självständighet, vilket ansågs av socialdemokraterna vara viktigt.

Kommunismen förbjöds som följd av inbördeskriget i lag och inga kommunistiska partier fick ställa upp i riksdagsvalen, men efter att Socialdemokraterna accepterat parlamentarismens priciper fick de igen delta i riksdagsvalen i början av 1920-talet, vilket blev en mycket viktig del av försoningspolitiken.